Gråter bara i regnet.!
Lever mitt liv i min lilla bubbla..Känns som att verkligheten kommer komma ikapp mig snart och då smäller de till.! Har fortfarnade inte ens sagt vad som jag har på hjärtat det känns som att bubblan snart är fylld med saker som jag bara kommer vräka ur mig.!
Har en sjuk rastlöshet känsla som kryper i hela kroppen, vet inte hur jag ska få den känslan att känna sig nöjd, har cyklat en mil, sprungit 5 km och är fortfarande rastlös???
Imorn åker jag till stugan och kapar ved för pappa får fortfarande inte göra nått med armarna sen operationen och eftersom jag är så bra på att kapa ved så blir det min uppgift att hjälpa farsgubben. =)
Har iaf skaffat mig ett jobb så nu måste jag bara klippa mig så är livet fulländat. eller??
Jag älskar dig.!!
/Maria me rôvva.!